Tjosan hörni! Jag har funderat på det här ganska mycket, och nu ska det äntligen, ÄÄÄNTLIGEN bli av.

Jag har inte blivit riktigt nöjd med den här novellen, så jag har bestämt att pausa den lite. Såklart kommer jag inte avsluta den, den kommer finnas kvar, men jag kommer starta en ny. Sm är tusen gånger bättre. Jag kommer inte avsluta novellen, jag kommer inte avsluta bloggen, men bara ta en paus från novellen.

Hoppas det är okej, för jag vill inte göra något som ni inte tycker om...

Jaha ja. Jag hoppas det är okej för er, för jag försäkrar er. Novellen jag har planerat är tusen gånger bättre. (hoppas jag)

Jahapp.

Vi ses... på torsdag... eller antagligen varje gång någon är inne på bloggen c:

Där var beskedet. Harry kommer köras ut, precis som pizzabudet som kommit fel på julafton.

Harrys blick sjönk, och likaså mitt mod.

Mamma armbågade pappa hårt i sidan. Pappa harklade sig.

"Men, Jasmine har varit lite tillbakadragen på sistone, så... eftersom Veronica här" pappa nickade mot mamma och fortsatte. "Tycker så mycket om dig, Harry. Så har jag väl inget val. Ni får min tillåtelse. Att träffas."

Jag och Harry förstod det först inte, men det tog ett tag för det att sjunka in. Vi slängde oss i varandras armar och Harry tryckte sina läppar mot mina.

Vi har tillåtelse!

__________________

Mamma log mot pappa, men pappa besvarade leendet med en besvärad blick. Mamma armbågade pappa i sidan.

"Minns du inte när vi var unga? Vi smet ut, men pappa upptäckte oss" sa mamma drömmande. "Han kom över de dåliga sidorna, för han visste att alla hade något dom inte var stolta över"

Pappa log snett.

"Jag antar att det är så..."

Mamma ledde ut pappa i köket, men man kunde fortfarande höra honom jämra "Men hon är min lilla töös..."

Jag hoppade i Harrys famn och kysste honom på kinden.

"Hörni, det är efterrätt nu" sa Willow och gick förbi oss in i köket.

Harry greppade tag om min hand och vi gick in i köket. På bordet låg en kola kaka med vit glasyr på.

"Det ser jätte gott ut, Mrs. Hales" sa Harry artigt.

"Åh snälla, kalla mig Veronica" sa mamma och satte sig ner.

Pappa satte sig ner brevid mamma, och log.

"Ni kan börja ta av kakan"

"Med hemligt recept" flikade mamma in.

Willow tog en liten del av kakan, och mamma kollade deprimerat på henne.

"Willow, gumman ska du inte ta mer? Jag blir så orolig."

Willow snörpte på munnen, men tog lite mer. James tog en ganska stor bit, och sist Jake, som gömde kakan bakom ryggen och låtsades att han inte alls visste vart den tagit vägen.

Vi skrattade, och lät honom ta den, för det var inte så mycket kvar.

"Och hörni!" sa mamma och slog ihop händerna. "Snart fyller en väldigt speciell person år!"

Hon nickade lite diskret mot mitt håll.

"En vecka kvar!" sa pappa.

"Och jag vill gärna se alla fina presenter jag får!" skrattade jag.

"Den 2 november!" sa Harry glatt.

"Är det inte den 21 maj?" frågade Jake förvirrat.

"Det är min namnstag smartass" sa jag och slog honom i bakhuvudet.

Mamma gav Jake en 'sluta-jävlas-med-din-syster-blick', och strax efter det tog mamma ut honom i hallen på ett 7 minuter och 48 sekunder långt samtal om att retas.

Jag och Harry åt upp, och gick upp på mitt rum. Vi begravde oss i filtar och satte på en skräckfilm.

"Har du sett The Omen?"

"Nej, men jag har spelat Lucius, och jag har för mig att spelet bygger på filmen"

"Jag tror också det" sa Harry.

Vi skrattade och fokuserade oss på filmen. Kalla kårar kröp ner över min rygg. Jag blundade när vaktmästaren föll i gräsklipparen.

"Jag finns här" viskade Harry i mitt öra.

Jag log.

"Jag vet"

Efter några minuter kände jag någonting krypa på min rygg. Det gick närmare och närmare, och bet mig i nacken. Jag skrek högt och slog med armarna.

"HARRY, NÅGONTING SITTER PÅ MIG!!"

Harry brast ut i skratt

"Min hand ja" han fortsatte skratta, men sen slog jag honom med en kudde.

"Du är dum" mumlade jag och slog honom en gång till.

"Jag är väl det" skrattade han.

"Ja, du är väl det" hörde vi en röst i dörröppningen. Jake log irriterat mot oss. "Kom nu lovebirds, det är glögg nu"

Vi släppte varann och gick ner. Vi satte oss vid bordet.

"Vanlig eller vinglögg?" frågade pappa Harry.

"Jag tror inte jag ska dricka nån glögg alls" sa Harry ursäktande.

"Kom igen, lite vinglögg kan du ju ta i alla fall" sa pappa och hällde upp lite i Harrys glöggkopp.

Harry nickade kort och log svagt.

"du då Jas?"

"Jag är bara 17, så jag får bara ta vanlig glögg"

Pappa nickade stolt över mitt val och hällde upp lite till mig också.

Vi drack och sen kollade vi lite på film. Pappa gick till hyllan där alla våra filmer är och började kolla igenom alla.

"Vad vill ni se?"

______

Ni trodde att jag skulle vänta? HA-HA! Signe never waits!

Njae, inte helt sant, men delvis. Jag blev inte helt nöjd med delen, men screw dat, liksom c:

YOU WANT YOUR DEL, NOW YOU GET IT! C:

Jag tycker det låter riktigt mysigt att kolla på The Omen, och sen ha en pojkvän som skrämmer livet ur en. Mysigt... ja...

Näe, men mysigt tycker jag att kvällen verkar.